Allt det ni har hört om att den japanska skolan är svår och mycket plugg, det var utan tvekan den största lögnen i världshistorien. En japansk skoldag går för de flesta ut på att man halv sover eller sitter med sin mobil underbordet så att läraren inte ser.
Men det är inte konstigt att elverna är så lata av sig, lektionerna är så otroligt tråkiga. Läraren står och pratar och ställer mer eller mindre bara retoriska frågor. De elverna som gör något skriver av de läraren säger och ställer inte mer frågor än det. Lektionerna är 50 min var med en 10 minuts rast mellan varje. Lunch rasten är 40 min och efter alla lektioner är slut så städas skolan. Folk städer mer eller mindre, vissa gör det bra, andra mindre och många skippar det nog helt skulle jag tror om de kan komma undan med det.
Jag var laddad, jag trodde det skulle bli en kul första idrottslektion, äntligen få göra något som man fattar. Icke! Vi blev tränade på att ställa oss i led, och hur att ja, vad ska man säga göra ledan längre och kortare så snyggt som möjligt. Tjejerna på sin sida med en lärare och pojkarna på sin sida med en lärare.
Efter de så tränade vi på uppvärmnings program, de var vissa bestämda rörelser som vi skulle utföra i ordning. Det var förmodligen den sämsta uppvärmningen i världs historia, men det var otroligt viktig i alla fal och läraren var noggrann med hur det skulle se ut. Vad som fick mig att vika mig dubbelt var när de satte igång den musiken som vi skulle göra den till. I Sverige drar man på lite musik som ska få blodet att pumpa och få lite extra kraft. Här drar de på någon klassiks musik och gör dessa rörelser, jag tyckte det hela var mycket komiskt!
Två dagar senare visade det sig att vi skulle ha ett prov på dessa rörelser, så fyra i taget fick gå fram till läraren och göra dessa rörelser efter hand. Alla klarade det utom jag hehe, jag får göra om det på nästa idrotts lektion, denna gången fick jag ett papper med alla rörelser på, undrar om de andra hade fått det innan eller om de kom ihåg allt efter en gång.
Sunday, April 22, 2007
Tuesday, April 17, 2007
Blandat!
Inget speciellt så har hänt, livet flytter på som det ska nu i ett normalt liv med mera.
Jag har stöt på lite västerlännigar och det är grymt coolt när man ser utlänngar! de finns så några, så man hälsar alltid på dem och frågar var dem kommer ifrån och så. Det hör till =) vi är ju rariteter.
Jag har tränat min första japanska aikido träning, det var lite annorlunda kan vi säga. Kände mig lite borta i början, men sen kom det in. Vi gjorde tre st tekniker på 1,5 h så de kör samma sak rätt mycket. Men inte i något högre tempo, det är något som går i genom i japan. De kör inte ofta max på något, allt tar den tid som det tar.
Jag har blivit bra vän med en australienare och hennes familj, så de har sagt att jag för komma förbi när jag vill och låna internet och så ( om jag vill, heheh ) Så det tänker jag självklart göra, trivs väldigt bra med dem, en gamal helare så betlar sjukt höga priser för hans konst, samt 16 årig dotter och en lille bror på 14, samt australienarna då, mycket rolig familj.
Dessa dagar framöver ska jag stanna i tanabe, mycket skönt att slippa tåget varje dag. halv 6 varje dag tar på en.
Skolmaten är sjukt liten, efter jag har ätit så är jag sjukt hungrig! Jag får inte bento utan pengar, så inte mycket att göra, äter upp mig på kvällen.
Jo jag ser helt dum ut i skoluniformen, hatar den verkligen mycket mycket mycket =)
ska försöka ladda upp mer bilder när jag har tid!
Wednesday, April 11, 2007
Så si....
Nu har jag i alla fal postat lite, och efter som jag inte har haft något internet så skrev jag de flesta sakerna innan jag postade dem =P
Så jag tycker mitt hem är lite trevligare nu, men det är fortfarande långt ifrån.
vet inte hur mycket jag kommer uppdatera med.. ja.. ibland blir det
Så jag tycker mitt hem är lite trevligare nu, men det är fortfarande långt ifrån.
vet inte hur mycket jag kommer uppdatera med.. ja.. ibland blir det
Första skoldagen
Första dagen i skolan har nu gått förbi och det var mycket trevligt. Hela började med att jag gick upp klockan halv 6, så kommer det bli varje morgon nu för att sätta mig på tåget vid 6:20.
Efter tågresen och cykel turen så visde min värd syster mig till mitt klassrum, klassrummen är verkligen små, och bänkarna är väldigt små samt skolan känns väldigt gammal. Något som alltid är intressant att se är lärarnas rum, det är som man tycker ett lärarrum ska vara, mängder med papper överallt. Att jag hoppade visst över det att jag höll mitt tal för lärarna där jag berättade vem jag var och så vidare.
När sen jag kom in klassrummet med läraren blev det helt tyst i några sekunder innan tjejerna började fnittra och kolla på mig. Och under resten av dagen, så fick jag höra att jag var cool, och ”Handsome”, vilket var lite roligt och något jobbigt efter ett tag. Att jag var blond och hade blå ögon gjorde inte precis saken bättre, frågorna kom om jag hade en flickvän och vad för slags tjejer jag gillar.
Efter homeroom, den första lektionen på dagen så var den stor samling i sporthallen, där rektorn höll ett tal på som jag inte tror någon lyssnade på, samt introducerade nya lärare. Den som visade mig dit var en Seigo en kille som hjälpte mig under resten av dagen, han var mycket trevlig. Han berättade lite om var vi gjorde av vad de sa. De sjöng deras skolsång, eller lärarna gjorde det, eleverna var inte så delaktiga i det hela. Efter detta blev jag ännu mer utstirad av folk, hoppas det läger sig snart. Visst det är kul med viss mängd uppmärksamhet men, det finns också för mycket. Men den håller inte på för evigt som tur är, om några dagar så ebbar det nog ut.
Efter samlingen så gav sig eleverna av till deras klubbar, jag kommer nog att välja Shorijinkempo klubben det hela verkar mycket intressant. Och innan det började stod alla tjejerna i en ring runt mig och pratade med mig, på japanska och engelska. Här lärde jag känna igen namnet Shiho den andra namnet jag lärde mig idag. Hon hade skadat foton så jag hade lite tid att prata lite extra med henne.
Efter har kollat lite på deras träning så körde en engelska lärare och en kille ifrån usa iväg med mig till Tanabe international exhange center. De ville mest vissa mig att det fanns, och man kunde låna lite engelska böcker där, vilket var mycket bra. Sedan åkte vi vidare till Aikido dojon men den var tyvärr stängd. Det fanns en kille på skolan som tränade dock, och engelska läraren sa att han skulle be han vissa mig.
Dagen avslutades med att jag möte min Sawabe-sensei min Ar, på tåg stationen, med en tjej ifrån Australien. Så vi är nu vad jag vet 5 st utbytestudenter i Tanabe, Sverige, finland,kina,brasilen och australien.
Det hela var utan tvekan en mycket rolig dag, hoppas att det fortsätter så!
9 April
Efter tågresen och cykel turen så visde min värd syster mig till mitt klassrum, klassrummen är verkligen små, och bänkarna är väldigt små samt skolan känns väldigt gammal. Något som alltid är intressant att se är lärarnas rum, det är som man tycker ett lärarrum ska vara, mängder med papper överallt. Att jag hoppade visst över det att jag höll mitt tal för lärarna där jag berättade vem jag var och så vidare.
När sen jag kom in klassrummet med läraren blev det helt tyst i några sekunder innan tjejerna började fnittra och kolla på mig. Och under resten av dagen, så fick jag höra att jag var cool, och ”Handsome”, vilket var lite roligt och något jobbigt efter ett tag. Att jag var blond och hade blå ögon gjorde inte precis saken bättre, frågorna kom om jag hade en flickvän och vad för slags tjejer jag gillar.
Efter homeroom, den första lektionen på dagen så var den stor samling i sporthallen, där rektorn höll ett tal på som jag inte tror någon lyssnade på, samt introducerade nya lärare. Den som visade mig dit var en Seigo en kille som hjälpte mig under resten av dagen, han var mycket trevlig. Han berättade lite om var vi gjorde av vad de sa. De sjöng deras skolsång, eller lärarna gjorde det, eleverna var inte så delaktiga i det hela. Efter detta blev jag ännu mer utstirad av folk, hoppas det läger sig snart. Visst det är kul med viss mängd uppmärksamhet men, det finns också för mycket. Men den håller inte på för evigt som tur är, om några dagar så ebbar det nog ut.
Efter samlingen så gav sig eleverna av till deras klubbar, jag kommer nog att välja Shorijinkempo klubben det hela verkar mycket intressant. Och innan det började stod alla tjejerna i en ring runt mig och pratade med mig, på japanska och engelska. Här lärde jag känna igen namnet Shiho den andra namnet jag lärde mig idag. Hon hade skadat foton så jag hade lite tid att prata lite extra med henne.
Efter har kollat lite på deras träning så körde en engelska lärare och en kille ifrån usa iväg med mig till Tanabe international exhange center. De ville mest vissa mig att det fanns, och man kunde låna lite engelska böcker där, vilket var mycket bra. Sedan åkte vi vidare till Aikido dojon men den var tyvärr stängd. Det fanns en kille på skolan som tränade dock, och engelska läraren sa att han skulle be han vissa mig.
Dagen avslutades med att jag möte min Sawabe-sensei min Ar, på tåg stationen, med en tjej ifrån Australien. Så vi är nu vad jag vet 5 st utbytestudenter i Tanabe, Sverige, finland,kina,brasilen och australien.
Det hela var utan tvekan en mycket rolig dag, hoppas att det fortsätter så!
9 April
Sawabe-sensei
Dessa två dagar har det i alla fal hänt något, kan börja med att tacka mina föreldrar för att de skickade böckerna, utan dem hade den veckan varit rätt tråkig, och det behöver inte bli tråkigare i Esumi.
Min Area Representive Sawabe-sensei, har vissat mig runt i Tanabe och hjälpt till. Han är en gammal engelska lärare så man kan prata med han vilket är tur. Av han har jag fått låna en cykel som jag ska ha under hela året. Vi har även varit hos skräddaren för att skaffa min skoluniform, tror det eller ej så är skräddaren en släkten till Ueshiba Morihei grundaren av Aikido. Jag lovade att komma förbi en gång till så skulle skräddaren ta med mig till hans grav. Skoluniformen är dyr, 35 tusen yen kostar den vilket nästan ca 2000 kr, för ett par byxor, 2 vita skjortor och en finare jacka eller vad man ska säga. Kanske kommer att vänja mig vid skjortor nu fram över.
Jag har även öppnat ett japanskt bankkonto, för att mitt kort inte fungerade så blev vi tvungen att ta till denna lösning. Ingen lust att vara i Japan 1 år utan pengar. Det var lite segt på banken, det är inte ofta utlänningar öppnar konton hos dem, så att jag inte hade en stämpel med mitt familje namn förvånande dem lite. Och kassören som skulle hjälpa mig såg lite rädd ut när jag kom fram själv och började prata med henne, men Sawabe-sensei ryckte inte efter ett tag och då gick det lite bättre. Han ville se hur de kassörskan skulle reagera när bara jag kom fram, han är lite små rolig min AR.
Jag har även fått låna en cykel av Sawabe-sensei, det är mycket skönare att cykla omkring istället för att gå. Det tar inte lika lång tid konstigt nog, borde skaffa mig en cykel i kalmar när jag kommer hem.
4/5-07
Min Area Representive Sawabe-sensei, har vissat mig runt i Tanabe och hjälpt till. Han är en gammal engelska lärare så man kan prata med han vilket är tur. Av han har jag fått låna en cykel som jag ska ha under hela året. Vi har även varit hos skräddaren för att skaffa min skoluniform, tror det eller ej så är skräddaren en släkten till Ueshiba Morihei grundaren av Aikido. Jag lovade att komma förbi en gång till så skulle skräddaren ta med mig till hans grav. Skoluniformen är dyr, 35 tusen yen kostar den vilket nästan ca 2000 kr, för ett par byxor, 2 vita skjortor och en finare jacka eller vad man ska säga. Kanske kommer att vänja mig vid skjortor nu fram över.
Jag har även öppnat ett japanskt bankkonto, för att mitt kort inte fungerade så blev vi tvungen att ta till denna lösning. Ingen lust att vara i Japan 1 år utan pengar. Det var lite segt på banken, det är inte ofta utlänningar öppnar konton hos dem, så att jag inte hade en stämpel med mitt familje namn förvånande dem lite. Och kassören som skulle hjälpa mig såg lite rädd ut när jag kom fram själv och började prata med henne, men Sawabe-sensei ryckte inte efter ett tag och då gick det lite bättre. Han ville se hur de kassörskan skulle reagera när bara jag kom fram, han är lite små rolig min AR.
Jag har även fått låna en cykel av Sawabe-sensei, det är mycket skönare att cykla omkring istället för att gå. Det tar inte lika lång tid konstigt nog, borde skaffa mig en cykel i kalmar när jag kommer hem.
4/5-07
Hos fastern
De här dagarna så har jag stannat hos Shigeru-san´s syster Setsuko-san och hennes man Hideyoshi-san´s hus. Det ligger lite närmre Tanabe men fortfarande på landet. Deras hus är hälften västerländskt och hälften japanskt. Det är ett mycket fint hus, och jag fick sova på en futon i den japanska delen, det är inte så illa som alla tror att sova på en futon, visst inte det bästa men inte helt fel.
Innan jag kom hit så var jag, Shigeru-san och min värd syster Yukiko-san i Tanabe och åkte runt. Vi var bland annat att pratade på hennes gamla rektor, min rektor samt en av lärarna, jag deltog inte speciellt mycket i diskussionen, men det var mycket roligare än att sitta i Esumi i alla fal. Efter vi hade pratat med alla så åkte vi och åt Okonomiyaki, vilket de förklarade för mig som den japanska pizzan, det var rätt gott, vissa delar mindre och andra mer, den japanska matten är si så där.
Efter det så åkte vi mer eller mindre till nördarnas hem, en affär där man kan köpa begagnande spel,manga,filmer, osv. Det fanns allt vad en nörd ville ha, förutom mat. Allt var hur billigt som helst med, en manga går för ca 6-7 kr, och om den är lite nyare för ca 20 kr. värt att säga att de är väldigt billigt i vanliga fal med manga i japan, en ny går för 30 kr på sin höjd, förmodligen mindre, har inte riktigt koll om yen står i 100 yen för 6 eller 7 kr. Allt var i alla fal väldigt billigt hur eller hur, och hade inte nörden en flickvän så fanns det såna begagnande filmer med ^^
Själv köpte jag 4 st manga, Death Note 1-3 och Vagabond vol 1, köpte dem för att ha något att öva min japanska på, använder mitt lexikon och går så igenom mangan. Och samt ett spel, det hela gick på ca 170 kr. Så inte så farligt. Sen åkte vi vidare till hans syster där jag blev avlämnad, de skulle till Osaka i två dagar för att åka till dotterns universitet.
Första dagen hos Setsuko-san så var vi uppe på berget och arbetade med deras träd. Mamma och pappa kan skratta lite, men det är i alla fal inte ris än, slipper nog ha något att göra med en risodling. Det finns risodlingar i Esumi, men de håller jag mig nog borta ifrån.
Innan jag kom hit så var jag, Shigeru-san och min värd syster Yukiko-san i Tanabe och åkte runt. Vi var bland annat att pratade på hennes gamla rektor, min rektor samt en av lärarna, jag deltog inte speciellt mycket i diskussionen, men det var mycket roligare än att sitta i Esumi i alla fal. Efter vi hade pratat med alla så åkte vi och åt Okonomiyaki, vilket de förklarade för mig som den japanska pizzan, det var rätt gott, vissa delar mindre och andra mer, den japanska matten är si så där.
Efter det så åkte vi mer eller mindre till nördarnas hem, en affär där man kan köpa begagnande spel,manga,filmer, osv. Det fanns allt vad en nörd ville ha, förutom mat. Allt var hur billigt som helst med, en manga går för ca 6-7 kr, och om den är lite nyare för ca 20 kr. värt att säga att de är väldigt billigt i vanliga fal med manga i japan, en ny går för 30 kr på sin höjd, förmodligen mindre, har inte riktigt koll om yen står i 100 yen för 6 eller 7 kr. Allt var i alla fal väldigt billigt hur eller hur, och hade inte nörden en flickvän så fanns det såna begagnande filmer med ^^
Själv köpte jag 4 st manga, Death Note 1-3 och Vagabond vol 1, köpte dem för att ha något att öva min japanska på, använder mitt lexikon och går så igenom mangan. Och samt ett spel, det hela gick på ca 170 kr. Så inte så farligt. Sen åkte vi vidare till hans syster där jag blev avlämnad, de skulle till Osaka i två dagar för att åka till dotterns universitet.
Första dagen hos Setsuko-san så var vi uppe på berget och arbetade med deras träd. Mamma och pappa kan skratta lite, men det är i alla fal inte ris än, slipper nog ha något att göra med en risodling. Det finns risodlingar i Esumi, men de håller jag mig nog borta ifrån.
Tanabe med värd syskonen
Jag, och mina värd syskon Genki-san och Yuriko-san åkte in till Tanabe.. Yuriko-san har blivit intagen till universitetet i Osaka, så hon skulle säga det till hennes lärare, och vi stannande där ett tag när alla lärarna ville gratulera henna.
Efter det så visade de mig runt lite i Tanabe, Alla ni som har dålig lokal sinne skulle jag aldrig låta gå runt i en stad i japan, ni hade kommit bort direkt, det finns verkligen inget sammanhang i städerna eller byarna, allt är byggt huller om buller verkar det mer som. En bra regel att följa är att om vägen där du går är tillräckligt stor för att en bil ska komma igenom så kommer det komma en bil där, undantag för regeln är att de finns många japanska bilar som är som japanerna väldigt små, så bilarna kan med andra ord komma igenom mer eller mindre över allt.
Efter ett tag så kom Yuriko-sans kompisar och vi åkte bil till en lite större köpcenter där vi gick omkring liten, Jag blev väldigt sugen på att köpa en PS3 bara för det hade varit så kul att ha, och otroligt coolt! Men jag får nog klara mig.
Sedan drog vi iväg och åt, kommer nu inte ihåg vad det heter, men jag provade bland annat kyckling hjärta, magsäck och diverse andra saker, det hela var dock väldigt gott. De tar i alla fal till vara på det mesta ifrån slakten för man väl säga i alla fal.
Jag köpte också ett lexikon, ett elektroniskt lexikon, så man slipper slå i de vanliga, det funkar både eng-jap och jap-eng det hela kostade ca 1400 kr, något som jag kan ta för tillfället i alla fal, tror jag kan ha stor nytta av det.
Värt att tillägga är att första gången jag skulle åka tåg hem ifrån Tanabe, satte jag mig på fel tåg! Men som tur var så gick min värd syster på lite senare och då löste sig det hela
Efter det så visade de mig runt lite i Tanabe, Alla ni som har dålig lokal sinne skulle jag aldrig låta gå runt i en stad i japan, ni hade kommit bort direkt, det finns verkligen inget sammanhang i städerna eller byarna, allt är byggt huller om buller verkar det mer som. En bra regel att följa är att om vägen där du går är tillräckligt stor för att en bil ska komma igenom så kommer det komma en bil där, undantag för regeln är att de finns många japanska bilar som är som japanerna väldigt små, så bilarna kan med andra ord komma igenom mer eller mindre över allt.
Efter ett tag så kom Yuriko-sans kompisar och vi åkte bil till en lite större köpcenter där vi gick omkring liten, Jag blev väldigt sugen på att köpa en PS3 bara för det hade varit så kul att ha, och otroligt coolt! Men jag får nog klara mig.
Sedan drog vi iväg och åt, kommer nu inte ihåg vad det heter, men jag provade bland annat kyckling hjärta, magsäck och diverse andra saker, det hela var dock väldigt gott. De tar i alla fal till vara på det mesta ifrån slakten för man väl säga i alla fal.
Jag köpte också ett lexikon, ett elektroniskt lexikon, så man slipper slå i de vanliga, det funkar både eng-jap och jap-eng det hela kostade ca 1400 kr, något som jag kan ta för tillfället i alla fal, tror jag kan ha stor nytta av det.
Värt att tillägga är att första gången jag skulle åka tåg hem ifrån Tanabe, satte jag mig på fel tåg! Men som tur var så gick min värd syster på lite senare och då löste sig det hela
Första dagarna
Har varit här i 4 dagar nu och inte allt för mycket har hänt faktiskt. Jag och en till åkte ifrån Tokyo till Tanabe flygplats. Flickan heter Asami och hon var halvt finsk och Japan, en mycket trevlig tjej, dock hade hon något lite försprång när det gäller Japanskan än mig! ( konstigt va..)
På flygplatsen blev vi möttes vi av hennes familj och min värd far Shigeru, samt min den ifrån yfu som är min kontakt person här, samt en Amerikansk präst. Jag blev lite förbryllad över den amerikanska prästen men han var trevlig, hans farmor var ifrån Sverige så han kunde lite svenska ord som ostkaka (fast uttalet var inte riktigt rätt) han trodde dock det var en sopa. Prästen berättade också att min värd far mycket strikt. Något som min värd far senare förstärkte när han sa att Morishita var en jätte strikt familj, så är det knappast dock vad jag har märkt än.
Det är inte roligt att inte ha något att göra I Japan, speciellt inte när man har hamnat i en liten japansk fiskeby vid namn Esumi. Det är en skillnad på att ha tråkigt i Japan och har tråkigt i Sverige. Tråkigt i Sverige är rena himmelen emot tråkigt i en japansk fiskeby! De första dagarna har varit mycket svåra, man får mycket hemlängtan av att bara sitta och inte ha något att göra. Men så fort man gör något så är det roligt, men det finns inte allt för mycket att göra.
Mamma håll i dig här, huset som jag bor i är stökigt otroligt stökigt, det var till och med så att jag funderade på att städa i huset för jag hade så tråkigt, men riktigt så galen har jag inte blivit än. Kan ju säga att det känns lite konstigt att kanin buren står precis innan toaletten. När det väl börjar regna kommer det också att regna in, det står redan lite hinkar var stans, bara en på mitt rum dock så det är inte så farligt. Det är ett mycket stort hus, och mitt rum här är större än vad jag hade hemma. Efter som jag hamnade i en fiskeby så är det mer traditionella japanska hus här. Väggarna är inte mycket att snacka om, jag har tur som kom hit i en mild tid, kan bara gissa på hur varmt det blir inne i huset om sommaren och hur kallt om kvällarna på emot vintern. Jag har i alla fal ett eget rum, och jag försöker sova så mycket jag kan, sover nästan 12 h varje dag.
Esumi ligger h 1 bil en tåg resa ifrån Tanabe, och staden har ca 90 tusen invånare,samt där jag ska gå i skolan. Så varje morgon blir det för mig att gå upp klockan runt halv 6 för att göra mig i ordning för resan till skolan. En tåg biljett är inte billig här heller, enkel resa kostar 70 kr, så fram och tillbaka, jag ni kan lätt matte. Jag undrar hur jag ska klara det här med att gå upp så tidigt varje morgon, speciellt när jag inte kommer hem ifrån skolan förens 8-9 varje kväll. Jag går nu och lägger mig varje dag vid 9-10 på kvällen och sover i alla fal till 9 tiden. Man är mycket trött som utbytes student, detta gör jag även fast jag inte gör något om dagarna. När skolan börjar blir det mer japanska, och träning varje dag! Ja varje dag, ska till skolan med andra ord varje dag i veckan för det är där träningen är. Det kommer förmodligen bli Soriken Kempo ( stavas ? ). Kashima High school är den bästa skolan i Japan när det gäller den kampsporten så det blir hårt. Men jag längtar verkligen till att skolan så börja så man får något att göra och något att tänka på.
Aikidon får vi se, det är något jag vill göra men om tiden räcker så ska jag försöka.
Min värdfamilj är jätte snälla och de tar hand om mig mycket bra. De äger byns enda lilla butik så de har att göra, fadern sa även det till mig om tiden. Att det kanske blir så att jag blir för trött men då kunde jag kanske byta familj till en närmare Tanabe om jag inte klara mig med den lilla sömnen jag får.
På flygplatsen blev vi möttes vi av hennes familj och min värd far Shigeru, samt min den ifrån yfu som är min kontakt person här, samt en Amerikansk präst. Jag blev lite förbryllad över den amerikanska prästen men han var trevlig, hans farmor var ifrån Sverige så han kunde lite svenska ord som ostkaka (fast uttalet var inte riktigt rätt) han trodde dock det var en sopa. Prästen berättade också att min värd far mycket strikt. Något som min värd far senare förstärkte när han sa att Morishita var en jätte strikt familj, så är det knappast dock vad jag har märkt än.
Det är inte roligt att inte ha något att göra I Japan, speciellt inte när man har hamnat i en liten japansk fiskeby vid namn Esumi. Det är en skillnad på att ha tråkigt i Japan och har tråkigt i Sverige. Tråkigt i Sverige är rena himmelen emot tråkigt i en japansk fiskeby! De första dagarna har varit mycket svåra, man får mycket hemlängtan av att bara sitta och inte ha något att göra. Men så fort man gör något så är det roligt, men det finns inte allt för mycket att göra.
Mamma håll i dig här, huset som jag bor i är stökigt otroligt stökigt, det var till och med så att jag funderade på att städa i huset för jag hade så tråkigt, men riktigt så galen har jag inte blivit än. Kan ju säga att det känns lite konstigt att kanin buren står precis innan toaletten. När det väl börjar regna kommer det också att regna in, det står redan lite hinkar var stans, bara en på mitt rum dock så det är inte så farligt. Det är ett mycket stort hus, och mitt rum här är större än vad jag hade hemma. Efter som jag hamnade i en fiskeby så är det mer traditionella japanska hus här. Väggarna är inte mycket att snacka om, jag har tur som kom hit i en mild tid, kan bara gissa på hur varmt det blir inne i huset om sommaren och hur kallt om kvällarna på emot vintern. Jag har i alla fal ett eget rum, och jag försöker sova så mycket jag kan, sover nästan 12 h varje dag.
Esumi ligger h 1 bil en tåg resa ifrån Tanabe, och staden har ca 90 tusen invånare,samt där jag ska gå i skolan. Så varje morgon blir det för mig att gå upp klockan runt halv 6 för att göra mig i ordning för resan till skolan. En tåg biljett är inte billig här heller, enkel resa kostar 70 kr, så fram och tillbaka, jag ni kan lätt matte. Jag undrar hur jag ska klara det här med att gå upp så tidigt varje morgon, speciellt när jag inte kommer hem ifrån skolan förens 8-9 varje kväll. Jag går nu och lägger mig varje dag vid 9-10 på kvällen och sover i alla fal till 9 tiden. Man är mycket trött som utbytes student, detta gör jag även fast jag inte gör något om dagarna. När skolan börjar blir det mer japanska, och träning varje dag! Ja varje dag, ska till skolan med andra ord varje dag i veckan för det är där träningen är. Det kommer förmodligen bli Soriken Kempo ( stavas ? ). Kashima High school är den bästa skolan i Japan när det gäller den kampsporten så det blir hårt. Men jag längtar verkligen till att skolan så börja så man får något att göra och något att tänka på.
Aikidon får vi se, det är något jag vill göra men om tiden räcker så ska jag försöka.
Min värdfamilj är jätte snälla och de tar hand om mig mycket bra. De äger byns enda lilla butik så de har att göra, fadern sa även det till mig om tiden. Att det kanske blir så att jag blir för trött men då kunde jag kanske byta familj till en närmare Tanabe om jag inte klara mig med den lilla sömnen jag får.
Subscribe to:
Posts (Atom)